Upplevelser från tidigare familjehemsplaceringar
Att växa upp i ett familjehem kan innebära både utmaningar och möjligheter. För många blir familjehemmet en plats för trygghet och utveckling, där stabilitet och omsorg skapar förutsättningar för en bättre framtid. Samtidigt kan känslor av saknad, osäkerhet och anpassning vara en del av upplevelsen.
Här delar vi insikter om hur familjehemsplaceringar har påverkat barn, unga och familjehemsföräldrar – med fokus på både framgångar och lärdomar.
Lisa var 13 år när hon placerades i familjehem via NEB-Teamet efter en uppväxt präglad av fysisk och psykisk misshandel. Hon hade börjat umgås i destruktiva kretsar, fattade riskfyllda beslut och hade svårt att klara sin skolgång.
I familjehemmet fick Lisa den omsorg och trygghet hon länge saknat. Med tiden vågade hon åter bygga tillit till vuxna, skapa sunda relationer och känna sig sedd. När hon blev äldre och redo för nästa steg flyttade hon till ett stödboende, där hon fick anpassat stöd av en ungdomspedagog för att utveckla sin självständighet.
Under den senare delen av placeringen tog Lisa studenten och fick arbete inom vård och omsorg. Med stöd av sin kontaktperson tog hon även körkort – en viktig milstolpe på vägen mot ett självständigt liv.
Lisa beskriver sin tid i familjehemmet och stödet från NEB-Teamet som hennes räddning. Hon vet att hon ibland kunde vara utmanande, men är tacksam över att de vuxna i hennes närhet aldrig gav upp – och att de fortfarande finns kvar idag. För Lisa är familjehemmet och NEB-Teamet mer än ett stöd – de är hennes nya familj, som hjälpt henne att ta sig dit hon är idag.
Anna placerades i familjehem via NEB-Teamet när hon var fem år gammal. Hennes föräldrar, som båda hade intellektuella funktionsnedsättningar, hade svårt att tillgodose hennes behov av omsorg och trygghet. Vid placeringen hade Anna stora utmaningar i sociala relationer och kunde få kraftiga affektutbrott.
Med stöd från NEB-Teamets personal arbetade familjehemmet intensivt för att skapa en trygg och stabil tillvaro för Anna. Genom tät konsulentstödd och extern handledning fick de rätt förutsättningar att bemöta henne på bästa sätt. Efter några år genomgick Anna en utredning inom barnpsykiatrin, vilket ledde till en NPF-diagnos. Detta gav familjehemmet ytterligare insikter och verktyg för att anpassa stödet utifrån hennes behov.
Idag är Anna en trygg och välmående tioåring. Hon har blivit vårdnadsöverflyttad till sitt familjehem, vilket innebär att de nu är hennes vårdnadshavare och att hon kan växa upp i en stabil miljö. Hon har fortsatt kontakt med sina biologiska föräldrar under socialtjänstens närvaro, vilket fungerar väl.
Hugo placerades i familjehem via NEB-Teamet när han var 15 år. Där fick han komma till en trygg och aktiv familj, samtidigt som han fick tätt stöd av en ungdomspedagog för att bryta sin isolering. Det var en utmanande omställning, då Hugo hade varit hemmasittare under en längre period och kom från en helt annan livssituation.
Med stöd från familjehemmet kämpade Hugo sig tillbaka till skolan. Under en period gick han även i terapi hos en terapeut som hjälpte honom att bearbeta svåra upplevelser från hans tidigare liv. Genom hårt arbete och rätt stöd tog han i slutet av sin placering studenten med godkända betyg och flyttade sedan till ett eget boende. Som en del av utslussningen fick han fortsatt stöd av en ungdomspedagog för att underlätta övergången till självständighet.
Idag arbetar Hugo som boendestödjare och uttrycker stor tacksamhet för sin tid i familjehemmet. Med sina egna erfarenheter i bagaget kan han nu ge tillbaka och stötta andra i deras resa mot en bättre framtid.